Utifrån den dödliga attacken som ägde rum mot tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015 har en dokumentanalys av svenska mediers bevakning av händelsen genomförts. Utgångspunkten i arbetet är Cohens moralpanikbegrepp. Frågorna som ställdes var hur bevakningen av attentatet såg ut, om konceptet för moralpanik kan appliceras på den svenska mediebevakningen, samt vilken definition som ligger till grund för mediernas rubricering av dådet som en terrorattack. Resultaten visar att attentatet ägnades mycket utrymme i den tryckta pressen, dock med vissa interna skillnader i innehållet, samt att delar av moralpanikbegreppet går att applicera på mediebevakningen. Det framkom även att media inte följer lagstiftarens definition då dådet rubricerades som en terrorhandling..

I denna uppsats studeras betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper i Stockholm, Göteborg och Malmö för tidsperioden 1994-1996. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för ett antal småhusrelaterade egenskaper. Exempel på småhusrelaterade egenskaper är boyta, tomtyta, avstånd till kommunaltcentrum och förekomst av bastu. Studiens syfte är att jämföra om betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper skiljer sig mellan storstadsregionerna. Resultaten visar att betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper varierar mellan regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Direct marketing is an area within marketing that is growing rapidly. Many companies has realised the benefits of using direct marketing, such as receiving direct response from customers and gaining a better customer relation. The growth within direct marketing means that traditional mass marketing today face harder competition than ever. This thesis examines and look in to three well recognised Swedish companies use of direct marketing. Our main purpose is to establish how companies spend their marketing budget between direct marketing and traditional marketing activities.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier påverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fått chansen att diskutera frågor kring sociala mediers påverkan på såväl, beteenden och delaktighet, som självbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att få konsekvenser på ungdomarnas självbild och interaktion. Främst då fokus hamnat på att via sociala medier förmedla och upprätthålla bilden av sig själv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och ångestladdat, den negativa påverkan är dock bara en sida och de sociala medierna framstår som viktiga arenor i ungdomars liv..

I och med internets utveckling och sociala mediers framväxt ställs företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och är en direktsändning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter är att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rätt strategiska beslut kan fattas med rätt information som underlag.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade.

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta.Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. .

Genom Internets uppkomst och sociala mediers utveckling har konsumenter allt mer börjat vända sig bort från traditionella medier som radio, TV och nyhetstidningar. Detta eftersom konsumenter ser sociala medier som en mer trovärdig källa till information och att det erbjuder dem att själva ha kontroll över sin mediekonsumtion. Sociala medier erbjuder även konsumeter att sprida information till en global publik. Eftersom att konsumenter fått mer kontroll över sin tillgång till information har konsumenter även fått en makt i sin relation till företag. Samtidigt utsätts konsumenter för mängder av marknadsföringsbudskap dagligen vilket har skapat ett mediebrus.

Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför företag har valt att använda Extensible Markup Language (XML) vid dataöverföring. I teorin är egenskaper som portabilitet, områdesspecifikt format, informationsbeständighet, struktur, återanvändning och produktivitet viktiga egenskaper för XML (Eriksson, 1999). Vi vill se om det är dessa egenskaper som företagen tittat på när de valt att använda sig av XML. Vår undersökning gjordes i form av en fallstudie vilken omfattade intervjuer hos tre företag som använder sig av XML. I analysfasen använde vi oss av en dataanalysmodell som heter reflexiv dataanalys.

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras på ett bra sätt inom givna tidsramar krävs en väl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus på sociala och personliga egenskaper, för att uppnå en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare på företag av varierande storlek i branschen.

Abstract saknas..

De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.  .

Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.